torsdag 22 juli 2010

Den största av gåvar



"En ros blommar och vissnar sedan
men dess skönhet och väldoft
lever evigt i minnet"




I morgon, den 23 juli 2010, skulle ha varit Freddies 26 födelsedag, och jag hoppas att Freddie någonstans är lika uppspelt över sin födelsedag som jag är att fira honom.
År 2008 togs Freddie från oss.
Sorgen är idag, och för alltid, oumbärglig.
Anledningen till att jag inte gått under av min sorg är två,
Mina syskon som alltid finns vid min sida och vet vilken smärta sorgen efter Freddie bringar.
Den andra anledningen är den männskligaste av anledningar, hämnd. Jag vill ha hämnd på denna hemska sjukdom som tog min bror,
jag vill ha ett vaccin.

Min kamp efter ett vaccin har tagit mig längs många vägar,
På min väg har jag funnit eldsjälar som delar mitt hat mot Cancern, och likt som mig är villiga att korsa eld för att besegra den.
Tyvärr har jag även träffat på motsatsen, folk som ser min entusiasm som ett tecken på en växande galenskap, och därför vill ge mig "hjälp" att glömma kampen mot Cancern.
Dom förstår inte att min kamp mot denna gräsliga sjukdom är min gåva till Freddie,
och till världen.

Cancer är en folksjukdom, risken är lika stor för kvinnor som för män att drabbas. Statistiken visar att var tredje person drabbas, vilket innebär att genomsnittligt sex personer får cancerbesked i timmen. Har den inte drabbat din familj än så kommer den snart göra det.
Kampen är större än den enskilda individen, och jobbar vi alla tillsammans har vi snart våra vaccin. Forskningar gör så stora framsteg nästan dagligen, med större budget är drömmen som så många av oss delar en möjlighet.

Mirakel är till salu, om vi bara är villiga att ge lite av oss själva och av våra pengar.
Stöd kampen idag!

tisdag 16 februari 2010

Ännu en vädjan


Nu sitter jag här,
det är över ett år sen nu som Freddie lämnade oss.
Jag önskar jag kunde säga att smärtan lättat något, att jag lyckats uppnå någon nivå där
jag kan acceptera det som hänt.
Men, nej, var dag är lika tung som den andra och mina tankar cirkular jämt och ständigt runt faktumet att detta är orättvist, fel och, enligt min djupaste tro,
onödigt.

Vi lever i framtiden.
Vi har talande datorer, robotar som utför mycket av vårt arbete och bilar så sofistikerade att dom nästan kör sig själv.
Det är ju så här framtiden har sett ut i alla sci-fi filmer man sett genom åren.
Så, i detta teknoligiska samhället vi skapat för oss själv, varför har vi ännu inte ett botemedel mot Cancer?
Vi svenskar är exeptionellt duktiga på att skänka våra surt förtjänade slantar till välgörenhet, vilket gör mig till en stolt svensk. Vi bryr oss om vår omvärld, men av alla välgörenheter som behöver pengar känns det som om Cancerforskningen går efter all annan.

Mitt hjärta går till offren och deras anhöriga i Haiti, tro inget annat.
Men Cancern skördar fler liv än så vart år, så varför kommer cancerforskningen på andra plats?

Ett botemedel gagnar inte bara Dig och Mig,
det gagnar världen.
Så öppna ditt hjärta och skänk en slant.
200 kronor kan vara skillnaden mellan liv och död när någon du älskar blir drabbad.

torsdag 8 oktober 2009

Lösningen är nära


Under en längre tid har jag tjatat, ibland för döva öron, om hur just ditt bidrag till cancerforskningen gör skillnad.

Nu äntligen är min dröm, min vision en närstående verklighet.


Låt mig förklara:

Häromdagen tog jag upp en metrotidning och läste under min alltför korta lunch, (och det är en helt annan historia...)

Mina ögon snappade snart upp en artikel, rubriken löd: "Upptäckt som kan ge vaccin mot cancer".

Lösningen tros gå att finna i Telomeras, så naturligtvis blev jag nyfiken och kollade upp vad Telomeras är för något.

Då fick jag reda på att Telomeras vanligtvis är en avstängd sekvens i ändarna på våra kromosomer. Hos cancerpatienter har det visat sig att dom aktiverats och verkar för att förlänge kromosomerna.

Dessa skulle i annat fall kunna minska i längd för varje celldelning tills kromosomändarna slutligen blivit så korta att cancercellen skulle få svårt att överleva och tumörtillväxten skulle stanna.

Tre forskare, Elizabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Szostak har fått nobelpris i medicin för sin upptäckt av Telomeras och hur dom bildas.


Jag ber ingen att vara lika entusiastisk som mig över en upptäckt som kan ge vaccin mot cancer.

För min del är ett 'kanske' värt att satsa på, jag kommer därför intensifiera mina bidrag till cancerfonden och hoppas ni gör det samma.

Ju fler 'kansken' vi stöder, destu snabbare kommer vi att ha ett fungerande vaccin och min (och så många andras) dröm om att besegra cancern förverkligas.

På ett mer själviskt plan, Freddie får vedergörelse för sin alldeles för tidiga bortgång.


Vill du vara med i kampen, SMS:a BESEGRA 1315 till 72988 för att skänka 50 kr till insamlingen. Om du skriver in ditt namn efter insamlingens idnummer kommer det att synas på gåvan. Annars blir din gåva presenterad som anonym.

Exempel: BESEGRA 1315 Johan Ek

torsdag 10 september 2009

Det som utelämnats...

Det nämns inte tillräckligt ofta, statistiken över var tids folksjukdom.
Idag får var tredje svensk en cancer diagnos. Och det är en siffra som stadigt har ökat sen 1970-talet.
Av alla som drabbas går mer än hälften bort som följd av sin sjukdom, antalet som blir helt friskförklarade från cancern är väldigt få.
Dom flesta av "överlevarna" tvingas leva ett dämpat liv med obotlig cancer i bagaget.

En sak som nämns ännu mindre är faktumet att när cancern väl slår till är det inte bara den sjuke som drabbas, alla i cancerns närhet känner av sorgen och maktlösheten som följer i dess vaka.
Det enda som räddade mig ur den mörka abyss som är cancerns efterspel var kärleken och förståelsen jag har hos min familj. Jag vet att sorgen jag känner delas med alla mina syskon, vi har alla förlorat lika mycket.
Cancern vann, och i dess seger tog den en ängel ifrån oss.
Vi förlorade vår bror.

Ur min sorg föddes en beslutsamhet.
Innan min tid här på jorden är slut ska jag se cancern besegrad, förvandlad till inget annat än en minnet av en ynkrygg.

Vill du vara med i kampen?
SMSa besegra 1315 till 72900 för att bidra med 50 kr i kampen.
Eller följ länken nedan,
http://www.cancerfonden.se/sv/Stod-oss/Insamlingar/?collection=1315

Här följer en dikt av en cancersjuk flicka i USA som inte har långt kvar.
Långsam dans
Har du aldrig sett ett barn på en karusell?
Eller lyssnat på regnets plask i marken?
Någonsin följt en fjäril till en ojämn flygning?
Eller tittat på solens inre natt?
Det är bäst att sakta ner
Inte dansa så fort
Tiden är knapp
Musiken kommer inte sist

Brukar du gå genom varje dag i flyg?
När du frågar hur du mår?
Hör du svaret?
När dagen är klar vill du ligga i din säng Med nästa hundra sysslor som springer i ditt huvud? Det är bäst att sakta ner,
Inte dansa så fort
Tiden är knapp.
Musiken är inte sist.

Aldrig sagt till ditt barn, så ska vi göra det imorgon?
Och i all hast, Och inte se sorgen Någonsin förlorat kontakten, låtit en god vänskap dö.
Leda till att du aldrig haft tid att ringa och säga 'Hej'.
Det är bäst att sakta ner.
Inte dansa så fort.
Tiden är knapp.
Musiken kommer inte sist.

När du kör så snabbt för att komma någonstans.
Du missar halva nöjet av att komma dit.
När du oroar dig och skyndar dig genom din dag,
Det är som en oöppnad gåva
.... kastas bort.
Livet är inte en ras.
Får ta det långsammare.
Lyssna på musik.
Innan låten är över
Översatt av: Vanessa Palermo

torsdag 3 september 2009

Det är dags nu


Cancer blir allt vanligare.

1999 gick ca. 19.000 människor bort i cancer, 2007 var den siffran 21.996. Cancerdiagnoser har ökat stadigt i Sverige alltfrån 1970-talet, statistik säger att det är sannolikt att var tredje människa kommer att få en cancerdiagnos.
När Cancern väl slår till så är det inte bara den sjuke som drabbas, alla blir lidandes. Så blev det när min älskade bror gick bort. Det skapade ett sår som inte kommer att kunna läkas förän den dag då jag är återförenad med Freddie.


Jag har fått nog, jag har förlorat för mycket till denna sjukdomen och vädjar därför om hjälp. Ensam kan jag inte göra så mycket, men samlas vi alla så har cancern ingen chans.


Jag har bestämt mig.

Jag skänker ett par hundra i månaden till cancerfonden.

Vill ni också slå ett slag, följ länken och donera lite ni med.


Cancern ska besegras, det är ingen utopi. Det är dags nu.